torsdag, juni 17, 2021
 
HemEKONOMISCB blir politiska - inflationen beror på tidigare prisfall

SCB blir politiska – inflationen beror på tidigare prisfall

När Nya Riks ringer vet de ingenting

Gab

Statistiska centralbyrån (SCB) blir nu en politiskt aktör i spåren av centralbankernas massiva expansion av penningmängden och omfattande stödköp av bolåneobligationer. De meddelar att inflationstakten var 2,5 procent för april 2021, vilket är över Riksbankens mål på 2,0 procent. Strax innan har skribenter på Dagens Industri mer eller mindre beskrivit Riksbankens ledning som utvecklingsstörda. I sitt pressmeddelande säger sig SCB veta varför inflation har gått upp men när Nya Riks ringer den ansvariga analytikern vet de precis ingenting om varken penningmängd eller hushållens ökade belåning och hur det kan påverka inflationstakten.

I den politiskt färgare analysen från SCB påstår Caroline Neander att ”uppgången i inflationstakten förklaras främst av att priserna sjönk kraftigt vid samma tidpunkt föregående år”.

De skriver sen att svängarna från förra året och förra månaden till stor det har kontrollerats av elpriset. Detta är dock långt ifrån hela sanningen och förklaringen kan istället ligga hos många andra faktorer som SCB helt har missat.

Neander ställs mot väggen:

Det står att ”uppgången i inflationstakten förklaras främst av att priserna sjönk kraftigt vid samma tidpunkt föregående år”. Hur har ni kommit till den slutsatsen?

– Det var ju väldigt låga priser i april förra året. Om man då jämför med vad priser är nu blir det en väldigt stor differens.

Det är ju beräkningen. Jag pratar om hur ni kom fram till det. Att det är så vet vi ju. Jag pratar om anledningen.

– Vi vet ju hur priserna låg i april förra året.

Men om man säger att uppgången förklaras av någonting. Då pratar man ju om effekten av det. Då försöker man härleda det.

– Prisnivåerna ligger ju högre nu än för ett år sen.

Nu pratar vi om en förklaring till skillnad. Du hänvisar hela tiden till beräkningen.

Neander börjar sen lista upp alla produkter som har högre priser jämfört med förra året.

Om du tittar på annan statistik från SCB är penningmängden upp med 15 procent? Om man vill förklara någonting, skulle du se någon koppling mellan hur penningmängden har expanderat och inflationen?

– Det kan ja tyvärr inte. Det är BNP du pratar om nu. Det arbetar inte jag med.

Denna information, alltså penningmängden i Sverige och hur den ökar har ingen koppling till varför inflationen går upp i Sverige. Detta enligt SCB:s ansvariga analytiker på området. Skärmdump SCB. Nya Riks.

Penningmängden ökar ju väldigt kraftigt. Det måste ju ha en koppling till inflation förr eller senare?

– Jag tänker inte gå in på exakt var pengarna försvinner. Pandemin är orsaken till att detta har hänt.

Penningmängden kan ju ha en ganska stor påverkan också?

– Ja, men det vill inte jag säga något om för det vet jag inte.

Sen har vi tillväxttakten för utlåning till hushåll. Där ligger ni på 5,7 procent. Hur kopplar ni det till det som händer inflationsmässigt?

– Tyvärr så är det inget som jag… jag får hänvisa dig till en kollega.

Hushållens ökande belåning är inte något som SCB direkt kan koppla till inflationen. Skärmdump SCB. Nya Riks.

Om du är expert på inflation måste du väl kunna se en koppling till hur tillväxttakten för utlåning påverkar inflationen långsiktigt?

– Jag jobbar med konsumentprisindex. Inte utlåning till olika hushåll.

Du har ju skrivit i pressmeddelandet att uppgången i inflationstakten förklaras främst av att priserna sjönk kraftigt vid samma tidpunkt föregående år. Det kan ju lika gärna förklaras av en ökad penningmängd eller en ökat utlåning. Det kan förklaras av många olika faktorer. Du har valt att förklara det på det sättet och då måste ju ha en kännedom om alla faktorer som går in i den modellen.

– Var ringer du ifrån? Jag tror att någon annan får höra av sig till dig.

Neander hänvisar sen till kollegan John.

MEST POPULÄRA