torsdag, juni 17, 2021
 
HemINRIKESNäthatsgranskaren Tomas Åberg kan ha begått mened i flera rättegångar

Näthatsgranskaren Tomas Åberg kan ha begått mened i flera rättegångar

Gab

Joakim Lamotte har de senaste dagarna rapporterat frekvent om den legala prövning som Näthatsgranskaren (NHG) Tomas Åberg i sin enskilda förtalsanmälan utsätter honom för vid Göteborgs tingsrätt. Det hela tar sin utgångspunkt i om Lamotte har förtalat Åberg när han har publicerat flertalet negativa sanningar om denne. Förutom att Lamotte har skrivit om fallet på sin egen Facebooksida har han även medverkat i SDs Youtubesatsning Riks. I en av aktbilagorna i fallet har det nu dock framkommit att Åberg ansåg sig vara en offentlig person redan 2012 vilket kan ha påverkat flertalet liknande rättsfall.

I Lamottes fall verkar det inte specifikt handla om huruvida Åberg är en offentlig person eller inte, men Åberg har varje fall krävt att fakta inte skall prövas av rätten.

I ett tidigare fall, gällande författaren Ramona Franssons spridning av liknande information, har det däremot enbart handlat om huruvida Åberg var en offentlig person eller inte. Domare i det fallet var tingsfiskalen Sofia Fors. Hon fick därför ett förfrågan där hon ombads beskriva vad en offentlig person är:

”Du dömde nyligen i ett fall som kom att handla om en person var ”offentlig” eller inte. I ditt fall handlade det om en person som anställt sig själv i sin egen förening, kallad NHG och som öppet är föreningens förgrundsfigur.

Vi undrar därför om du har en lagreferens på vad definitionen av offentlig person är.

Fors svarar då kort och gott:

”Jag hänvisar till domen. Där finns hänvisningar till vissa relevanta lagrum, förarbeten och praxis.”

Detta trots att sådan information inte återfinns i domen överhuvudtaget. Domen handlar dock nästan enbart om just frågan ”offentlig person” men någon definition eller lagrumshänvisning framgår inte alls.

Åberg talade sanning 2012 – sen dess har han ljugit?

I fallet med Lamotte har försvaret hittat en inlaga Åberg skickat till Justitiekanslern där det framgår att Åberg var en offentlig person redan 2012. Sedan dess framstår det som att han har blivit en alltmer offentlig genom sitt engagemang i NHG.

Åberg var en offentlig person redan 2012. Detta enligt honom själv.

Men i domen mot Fransson, från januari 2020, där han stämt henne för förtal påstår han något helt annat. Där anför Åberg att man absolut inte får skriva av honom själv bekräftade påståenden eftersom han inför detta mål nu inte längre anser sig vara en offentlig person. Under rättegången uppger han att han inte alls är en offentlig person.

Detta trots att han själv bekräftat att han var det redan 2012.

Man skall ha i minnet att Åberg och NHG driver sin verksamhet i nästintill industriell skala och att verksamheten bistår rättsvårdande myndigheter med kompletta rättsutredningar så att åklagare och domstolar enligt en slags löpande bands princip kan väcka åtal för hets mot folkgrupp.

I fallet med Fransson torgförde Åberg i olika forum att han minsann inte var en offentlig person. Enligt domen har han uppgett följande:

I domen finns ett anförande från Åberg där han påstår sig vara en icke offentlig person. Detta i motsats till tidigare påståenden.

Fransson påstod under rättegången att hon fick lov att skriva sanningen om Åberg och att det var försvarligt ”att sprida uppgifterna eftersom Tomas Åberg är rikskänd och en maktspelare och därmed en offentlig person.” Hon anförde vidare att Åberg själv har ”sökt offentlighet”.

Men domstolen, som alltså inte ens kan förklara definitionen av ”offentlig person” rent rättsligt, meddelade följande:

Sofia Fors med Göteborgs tingsrätt tyckte att Fransson skulle bevisa att Åberg var en offentlig person. Samtidigt påstod Åberg att han inte längre var det trots att han blivit mer offentlig än 2012.

Efter detta skriver domare Fors att ”Vid denna bedömning är någon prövning av uppgifternas sanningshalt inte nödvändig. Det är inte heller nödvändigt att pröva om Fransson haft skälig grund för att lämna uppgifterna.”

Det är alltså bevisligen så att rättegången enbart handlade om Åberg var en offentlig person eller inte, men nu har det alltså framkommit i fallet med Lamotte att han var det redan 2012. Det förefaller alltså sannolikt att Åberg kan ha begått mened i flera andra rättsfalls där han bland annat har stämt personer för att ha delat Lamottes inlägg på sociala medier. Om Åberg inte har avlagt vittnesed kallas brottet för ”osann partsutsaga”.

Referenser:

MEST POPULÄRA