torsdag, juli 29, 2021
 
HemOPINIONMyndighetskorruptionen mer spridd än vad vi tror - boken "Det kunde ha...

Myndighetskorruptionen mer spridd än vad vi tror – boken ”Det kunde ha varit din Mamma”

Gab

Mina upplevelser då jag försökte hjälpa min gamla mamma, när hon på sin ålders höst drabbades av Alzheimer och behövde lite av den kommunala äldreomsorgen, har jag sammanfattat i en bok ”Det kunde ha varit Din Mamma”. När hon dog vägde hon mindre än 43 kilo och hade drogats med över 6 000 tabletter av 14 olika sorter, varav 4 var narkotikaklassade – på elva månader.

Boken publiceras som en följetong hos NewsVoice och beskriver ganska ingående hur illa ställt det är med omsorgen av våra gamla, sjuka och svaga.

Det mest frapperande är hur djupt myndighetskorruptionen har nått fram på alla nivåer, kommunala tjänstemän, oftast kvinnor, tycker sig kunna begå vilka övergrepp som helst vilka strider mot svensk lagstiftning. De är alla mycket medvetna om det ”beskydd” de får av alla rättsvårdande myndigheter som åklagare, polis och domstolar.

För oss ”vanliga” medborgare blir det svårsmält när kommunala myndighetsutövare inom till exempel Socialtjänsten och Äldreomsorgen anser sig förmögna att helt strunta i gällande lagar. När man då tror att lagen omfattar alla, också dessa tjänstekvinnor inom den kommunala myndighetsvärlden, så blir chocken stor när det sakta går upp för en att de tror sig stå över gällande lagar.

Som den noggranne och hyggligt rättsmedvetne medborgare jag är så litade jag till en början på att rättsvårdande myndigheter som polis, åklagare och domstolar skulle korrigera dessa kommunkvinnors övertramp. Förvisso vann jag en del av dessa rättsliga ”bataljer” men det avskräckte inte på minsta sätt dessa aktivistiska kommuntjänstemän. Tvärtom så inspirerade mina inledande bataljer med dessa kvinnor bara dem att fortsätta sin envig för att sätta mig på plats.

Att min mamma fick sitta emellan brydde sig dessa monster inte ett dugg om, deras medvetna vanvård av mamma kom att till slut ta livet av henne.

Kampen pågick under cirka 6,5 år innan min mamma svårt utmärglad, kraftigt vanvårdad och grovt medicinskt förgiftad till slut dog, har plågat mig svårt alltsedan dess. Med några års perspektiv är det ett par saker som framträder mer tydligt än allt annat som hände på den tiden. Hur dessa kommunala tjänstekvinnor kan sova gott om natten förblir för mig en gåta och har alla dessa kommunkvinnor inget samvete? Är de helt empatilösa?

Den här artikeln är en uppmaning att verkligen läsa den bok jag skrivit om eländet. Jag går i boken mycket noggrant igenom alla detaljer som tillsammans gör att jag helt tappat tilltron till mycket av det vi dagligt tal kallar svensk välfärd och svenska trygghetssystem. Rättsvårdande myndigheter är i sammanhanget de mest korrumperade i Europa.

Våra gamla blir utsatta för en palliativ vård vid våra kommunala äldreboenden. Något som också tydligt kom fram i dagens ljus under den så kallade pandemin under 2020.

Jag gjorde precis allt för att min mamma skulle ha det så bra hon någonsin kunde ha det, men det motarbetades aktivt av dessa kvinnliga kommunala tjänare. Så här efteråt, när jag ser i backspegeln, så tror jag att det var min rättframma personlighet som retade upp dessa kvinnor till gränsen till vansinne.

När de gamla omhändertas av den kommunala äldreomsorgen så anser dessa kvinnor att det är de själva som helt tar befälet över den gamle och hjälpbehövande. Vad jag och andra anhöriga har att säga struntar de fullständigt i.

Jag har i bokens inledning beskrivit några av dessa kvinnliga marodörer, men de förtjänar att ännu en gång rullas i tjära och fjädrar och stå till allmän beskådan för de illdåd de gjorde sig skyldiga till.

Jolanta Sörebäck som var ansvarig vid det kommunala äldreboende där min mamma bodde står nog i en klass för sig som den mest illasinnade och empatilösa människa jag någonsin mött i alla sammanhang. Läs mer här.

Lillemor Lång i sin egenskap av facklig förtroendekvinna för Kommunal är representativ för den fackliga makt i den kommunala världen som starkt bidragit till att det ser ut som det gör i svenska kommuner. Fackets makt över kommunala myndighetsutövare har gått så långt att Kommunal i realiteten styr den kommunala myndighetsutövningen. När de socialistiska krafterna agerar tillsammans har den enskilde ingen som helst rättssäkerhet.

Ewa Öhrn som chef för den kommunala Överförmyndarnämnden missbrukade kraftigt sin myndighetsutövning då hon pressades att på order av Socialtjänstens alla socialistiska kvinnor tubbades att begära min mamma omyndigförklarad av tingsrätten. Något hon sannolikt ångrade efter det att hon fått löpa gatlopp i media då hovrätten ogiltigförklarade hela processen där hon haft en avgörande roll. Hon slutade sitt jobb vid Överförmyndarnämnden kort därefter.

Leif Similä, rådman vid Sundsvalls tingsrätt gav domstolskorruptionen ett ansikte då han i ensamt majestät skulle ge alla de inblandade kommunkvinnorna fri lejd förbi svensk lagstiftning. Tyvärr är han inte ensam partilojal sosse som agerar i sina partivänners intresse då han på ett djupt korrupt sätt åsidosatte alla sina domarplikter för svenska domstolars räkning. Han är kort sagt en starkt bidragande orsak att vi idag ser ett svenskt rättssystem i totalt förfall.

Rolf Andersson, av Överförmyndarnämnden utsedd förvaltare personifierar nog den totala inskränktheten när han ombads springa sina partikamraters ärenden gentemot mig och min mamma. Hans egna förståndsgåvor gav mig anledning att försöka få honom åtalad, något som givetvis mötte starkt motstånd då ett åtal mot honom sannolikt hade fått fler myndighetsmissbrukare på fall. Han slapp undan på grund av en minst lika korrumperad partikamrat i hennes roll som åklagare.

Catharina Kjelsson & Peter Salzberg, åklagare vid Åklagarkammaren i Sundsvall är två mycket typiska representanter för ett åklagarväsende som helt havererat. Peter Salzberg har Nya Riks skrivit om alldeles nyligen, läs mer här. Båda dessa åklagare gjorde precis allt i sin makt för att ge myndighetsmissbrukare rättsligt ”beskydd” när jag anmälde till åklagare för att de skulle pröva om åtal gick att väcka för de värsta maktmissbrukarna. Dessa båda myndighetsmissbrukare är urtypen för hur degenererad syn de har på sina offentliganställda kollegor inom den kommunala världen.

Eva von Schéele, expertjurist för God Man och Förvaltarfrågor vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). När en intresseorganisation som SKR utan problem traskar rakt in till riksdag och regering för att direkt påverka svensk lagstiftning inser man hur långt korruptionen nått. Som representanter för det kommunala särintresset ser de sig själva som en del av den politiska makten i Sverige på alla plan. De tar med sina råd till alla Sveriges kommuner och regioner över ansvaret för att svenska kommuner inte skall behöva följa svensk lag. Deras roll som ”statsråd utan portfölj” inom den kommunala sektorn sätter rättssäkerheten för medborgarna helt ur spel.

Pia Magnusson, ansvarig distriktssköterska vid Allégården kan sägas vara en dålig kopia på syster Ratched i filmen Gökboet. Hennes genuina ondska överträffar tidvis alla låga förväntningar man kan ställa på den kommunala sjukvården tillämpad inom äldreomsorgen. Hennes förslagenhet att runda såväl sin egen yrkesetik som sin roll som ansvarig för den medicinska vården av de gamla gör att palliativ vård är regel snarare än undantag i hennes syn på våra gamla. Hon representerar ett riktigt lågvattenmärke och man blir starkt illamående då man inser hur lätt och beredvilligt hon hjälper till att praktisera aktiv dödshjälp mot våra gamla. Avskyn för hennes aktiva övermedicinering överträffas enbart av hennes vilja att döda, en kvinnlig psykopat utan skrupler.

Rose-Marie Carlsson, affärsområdeschef Hälso och Sjukvård, Socialförvaltningen. Förutom hennes brutala och förnedrande attityd till mig och min mamma så är det bestående minnet av henne när hon efter min mammas död tar hjälp av personliga känningar inom polisens narkotikarotel för att kunna undanröja bevisning att de använt icke förskrivna narkotiska preparat för att avliva min mamma. Helt utan husrannsakan fick hon knarkroteln att på cirka tio minuters varsel inställa sig i mammas lägenhet för att hjälpa dessa dödsänglar att sopa igen spåren efter sin kriminella framfart. Inget beslagsprotokoll fanns att tillgå hos polisen, något som tydligt visar att det inte var första gången den kommunala hemsjukvården fick polisens hjälp att undanröja bevisning. Så går det till i ett totalt korrupt samhälle.

Per-Olov Larsson, rådman vid Förvaltningsrätten i Härnösand. Denne rådman personifierar den urtypiske sossen som genom att uppvisa partibok och samtidigt sälja sin själ ställer upp allt för att skydda sina socialistiska kumpaner i den kommunala världen.

Min uppmaning blir att läsa min bok som följetong hos NewsVoice, den kommer att ge dig av starkt avkylande effekt så här i sommarvärmen.

Trevlig sommarläsning!!

MEST POPULÄRA